Hur definieras ofarbart för cykel vintertid? Det kan sannolikt skilja mellan olika cyklister. Men ofarbart borde rimligen innebära något av följande förhållanden:

– Över ca 5cm gammal snö som är tung, lös, halvpackad och inte bär cykeln. Cykeldäcken skär igenom och cykeln kör fast även om den trampas med stor kraft. Kan orsakas av utebliven plogning, eller om plogbladet tar ”för högt”.
– Spårigt så att cykeln får tvära kast som inte går att parera.
– När många fotgängare har promenerat både på gångbana och på cykelbanan. Då packas snön fläckvis så en kullerstensprofil skapas på cykelbanan, och farten måste reduceras till några få km/t för att inte cykeln och cyklisten ska skaka sönder, samt att det blir svårt att styra.
– Om cykelbanan är en hårt trafikerad dubbelriktad cykelhuvudled och är så smal att det inte går att möta en annan cyklist eller fotgängare.

Hur kontrolleras en cykelbanas snöröjningsstatus?

Om man bedömer cykelbanans framkomlighet okulärt från bil, buss eller till fots kan den se helt OK ut även om det snöat 1-4cm. Men en sådan bedömning säger ingenting om hur det är att cykla på den, och som besiktningsmetod duger det inte.

Farbart även vid oplogat

Men en cykelbana kan vara farbar även om snöröjning ej skett, under vissa specifika förutsättningar.
– Vid nysnö med upp till ca 5-10cm lätt och luftig snö på helt plant och hårt underlag. Inga fotgängare går på cykelbanan. De första cyklisterna passerar relativt obehindrat. Om cyklisterna cyklar rakt i ungefär samma spår kan fler passera. Det bildas en smal ”cykelstig”. Men så fort fotgängare börjar gå i cykelbanan blir det stötigt och svårstyrt.
– Vid nysnö med några få centimeter blöt snö, vindpackad snö, eller snö på saltat underlag. Om cyklisterna kör i ungefär samma spår blir det en cykelstig. Samma här med fotgängare, så fort de börjar promenera i cykelbanan blir det snabbt ofarbart.

Vad finns det mer för exempel på vad som är ofarbart respektive farbart?