Sopsaltning kan fungera ända ner till -18 grader. Finns det fler exempel från andra städer? Kommentera! Ofta är rekommendationen att sopsaltning fungerar ner till -8 grader.

I facebookgruppen Cykla i Stockholms län kommer rapporter om att sopsaltningen kan fungera ända ner till -18 grader. Bl.a. Jocke von Scheele gjorde den observationen vid Solnavägen. Superförarna i supersopsaltarmaskinerna har gjort ett superjobb!

sopsaltning minus 18 Jocke S crop

Saltet håller vattenpölar isfria i -18, foto: Jocke von Scheele

 

Helt säkert finns massor med faktorer som påverkar saltlakens funktion i låga temperaturer. I detta exempel har det varit stabilt kallt flera dagar, och inget snöfall som behövde smältas av saltet. Men det visar i alla fall att saltlaken under vissa förutsättningar klarar att hålla cykelbanor isfria till -18 grader.

 

Längs prioriterade cykelstråket mellan Hässelby och city hade sopsaltningen till och med torkat upp asfalten.

Helt torrt tack vare salt -12 grader i Stockholm Västerort.

Helt torrt tack vare salt -12 grader i Stockholm Västerort.

 

Fler observationer

Henrik Syk Tranebergsbron var i princip perfekt. Hela sträckan Alvik – Tegelbacken var mycket bra. (Stockholm)

Kristoffer Alpsjö Cyklade Vällingby-Marieberg vid 9-tiden, ca -17. Mestadels torrt, några blöta och några sörjiga små pölar, men inte frusna. (Stockholm)

Karen McDougall Finfint på Frösundaleden vid Ankdammsrondellen. (Stockholm)

Frösundaleden, foto: Karen McDougall

Frösundaleden, foto: Karen McDougall

Fredrik Ahnmé Eriksson Hågelbyleden mellan Tumba och Alby ca -15 degC. Fint, men det verkar vara sandat efter sopning!?

Hågelbyleden Tumba -15, foto Fredrik Ahnmé Eriksson

Hågelbyleden Tumba -15, foto Fredrik Ahnmé Eriksson

Linköping -14 ”torrt och fint” enligt Thomas Ekström
https://twitter.com/ekstromenator/status/688039640893394945

Göteborg 160117: Erik Sandblom Både bilväg och stomcykelbana var våta trots snöfall någon timme tidigare och -12. På stomcykelbanor används både salt, grus och snöplog. 

 

Avgörande fördelar med sopsaltning innan tunga snöfall

Även vid stora snöfall är sopsaltningen avgörande. Till och med om maskinhaveri skulle förhindra ordinarie sopsaltning. Förebyggande sopsaltning ger en smältande sörja närmast asfalten. Då är det fortfarande möjligt att ploga bort snön oavsett hur mycket snö det kommer. Den smältande sörjan närmast asfalten blir som olja i stekpanna, det fastnar inte. Om det inte finns förebyggande saltlake före snöfall, då packas snön inom några timmar av fotgängare till en puckelpist som riskerar bli is. Då biter knappt några maskiner alls, och det bildas en ofarbar spårig puckelpist som kan ligga kvar i veckor innan snön smälter i töväder.

 

läs mer om sopsaltning

 

Temperaturhistorik

Temperatur senaste veckan Stockholm

Temperatur senaste veckan Stockholm

 

Temperatur senaste månaden

Temperatur senaste månaden

 

Jocke von Scheele kommenterar om saltlakens funktion i låga temeperaturer

Det har varit lite diskussioner angående vid vilka temperaturer vägsalt klarar att förhindra halka och isbildning. Trafikverket har en rekommenderad lägsta temperatur på -6 ºC och andra har en tumregel på neråt -10 ºC. Dock har vi nyligen observerat ofrusna vattenpölar på cykelbanorna i Stockholm, trots att det varit -18 ºC.
Anledningen är att vattnets fryspunkt är beroende av hur hög salthalten i vätskan är. Vanligt sötvatten fryser som bekant vid 0 ºC, men ju högre salthalt, desto lägre fryspunkt. En totalt mättad saltlösning, som alltså är så salt som det bara går, fryser vid ca -21,1 ºC.
Vid traditionell snöröjning, när man plogar bort snön, så blir det, som vi alla vet, kvar en massa snö på vägbanan. Det gör att den salt man sprider ut späs ut av den snö den lyckas smälta. Vilket då innebär att det slutar funka, och börjar frysa, redan vid måttliga köldgrader. Exakt när beror på mängden salt och mängden kvarlämnad snö. Därför har Trafikverket och andra väghållare tumregler på -6 till -10 ºC.
När man däremot sopsaltar, så sopar man ju bort i princip all snö. Den saltlake man sprider efteråt späs inte ut, utan behåller sin höga salthalt. Kommer det inte mer nederbörd eller annat vatten, så torkar dessutom saltlaken i den torra vinterluften, och då stiger salthalten. Torkar det upp helt ligger det kvar ett mycket tunt lager rent salt på cykelbanan. Skulle någon fukt bli kvar, eller tillkomma i form av kondens, så kommer detta kvarvarande salt se till att salthalten i denna fukt blir extremt hög, förmodligen på eller nära mättnadspunkten, och alltså förhindra att det bildas rimfrost eller annan is.
Detta är anledningen till att det, på sopsaltade cykelbanor, inte fryser till, trots att man har temperaturer långt under de tumregler som väghållarna provat ut på bilvägarna. Det är ytterligare ett fall, där man inte kan använda erfarenheter från biltrafik och tillämpa på cykelinfrastrukturen. Förhoppningsvis lär sig väghållarna hur det funkar på sopsaltade cykelbanor, men där är vi inte ännu, och vi får fortfarande dras med rullgrus på den is- och snöfria asfalten när kommunerna sandar på sopsaltade stråk vid låga temperaturer.

 

Share →
Loading Facebook Comments ...

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Loading Disqus Comments ...